Nu har vi snart varit ute i två veckor med Sunny Standup. Vi har verkligen otroligt roligt. Trots att vi lever väldigt tätt inpå varandra så är stämningen i gruppen på topp!

Nu har vi bara tre gig kvar innan vi splittrar upp oss. Det ska bli både skönt och lite tråkigt att återgå till det “normala”. Vi försöker att underhålla oss med lite av varje när vi inte har gig. Måns och jag har hunnit med några rundor golf och andra är och badar. Vi har under tio gig inte haft en droppe regn så vi har verkligen haft tur med vädret.

Allt är så bra arrangerat så man bara åker med. Gigen har hållt otroligt bra klass och det är härligt att så många kommer och kikar på standup. Samtidigt kan det vara rätt tuffa förutsättningar när man uppträder för 1600 personer som sitter utomhus. Jag har varit turnéns ständige konferencier så jag har uppgiften att få publiken på ett gott humör innan första komiker kör sitt set. Alltid nervöst innan men det har funkat fint. Kanske borde jag vid nåt tillfälle ha ändrat mitt upplägg en aning. Men learning by doing…och i det stora hela är jag väldigt nöjd och resten av ensemblen verkar vara det med.

Sorry att mitt bloggande har blivit lidande, men jag har helt enkelt haft för roligt. Nu sitter jag och bloggar från mobilen med en trött Johan Glans bredvid…

Jag avslutar med en bild från giget i Tylösand som blev kalaskul!

Har du hört någon säga ”jag tog honom för pengarna”? Jag har personligen aldrig hört det. Vore det fel att säga så?

Nu har jag varit ute och svängt i landet ett tag i sommar. Det har blivit jobb, bad, golf men också rätt mycket festligheter. Det är intressant att se när killar vid sina bord köper in champagne och helrör med allt vad det innebär.

Grabbarna agerar likt påfåglar och sprider ut sina fjädrar över stället för att locka till sig eventuella honor. (Jag inkluderar mig själv och mina vänner här med, vi är inte bättre)

Eftersom jag sällan hör att tjejer är intresserade av pengar så borde det ju inte fungera. Men det gör det. Igår var vi i Tylösand och redan på after-beachen kunde jag se ett gäng som tog in stora flaskor champagne. Efter varje ny beställning så kunde jag från balkongen se hur fler och fler tjejer anslöt.

Du har säkert själv sett det när du varit ute på lokal. Samma sak kunde observeras igår kväll på Leifs Lounge här i Tylösand. Borden med stora skålar fyllda med is och dyr alkoholhaltig dryck hade ständig uppvaktning av tjejer som ville ansluta.

Det är som ett skådespel när man betraktar det lite från sidan. Männen betalar för alkoholen och kvinnorna ansluter och blir bjudna. Det är nästan lite grottmännisko-nivå på knepen som inte alls är speciellt raffinerade när man tänker efter.

Jag skulle vilja ha en kamera på dom här borden så man efteråt (i nyktert tillstånd) kunde se hur larvigt det faktiskt ser ut.

Jag har aldrig någonsin varit med om att ett tjejgäng sagt ”nej, nu bjuder vi tillbaks genom att köpa in några flaskor champagne till”. Jämlikheten existerar inte just i dom här sammanhangen känns det som.

Vi är säkert rätt överrens om att pengar inte är lika med glädje. Och det är nog så att vi kanske inte skulle bli mycket lyckligare om vi var stenrika. Men att pengar lockar till sig damer är ett faktum.

Är pengar sexigt? Kan pengar vara en anledning till ens val av partner?

Är tjejer verkligen ointresserade av pengar eller bor det en Anna Anka i varje kvinna?

Det kom skönt mycket folk till Bollhusparken igår. Närmare 1500 personer hade tagit med sig både stolar och filtar och bänkat sig framför scenen.

Bra drag på både komiker och publik. Jag agerade konferencier ännu en gång. Jag hittade några i publiken som fick sig några slängar. En kille med backslick blev ett återkommande offer. Men han hade en skön inställning och var med på noterna. Sån publik vi vill ha. Alla komiker satte sina set bra. Vi hade bytt ut Batra mot Ann Westin som var hur kul som helst. Johan Glans avslutade som bara han kan göra.

Efteråt blev det fest ute på ett ställe som heter Öja Krog. Hyfsat bonnigt och killarna var lite för packade ungefär som man kunde förvänta sig. Alla var på Johan Glans och han var lika trevlig mot varenda fyllo.

Nu drar vi till Ronneby

Sådär, då är sommarens första Sunny Standup avklarad. Det var drygt 1000 personer som hade kommit till Strand i Borgholm. Alla komiker gick verkligen in och levererade. Så himla kul! Jag var konferencier och trivdes kalasbra. Johan Glans mördade på slutet. Han var verkligen magiskt bra den här kvällen, precis som vår publik. Tack till alla ni som var där.

Så nu är vi igång. Vi rullar vidare på vägarna och vårt nästa mål är Ystad. Kom förbi!

Härligt väder och ett smockfullt Strand.

Ölandsbladet tyckte som oss komiker, att det var en riktigt bra kväll.

Att köra standup comedy framför bara en kamera helt utan publik är faktiskt ingen höjdare.

I morse var jag med i Nyhetsmorgon där vi pratade lite om Sunny Standup-turnén som drar igång på torsdag i Borgholm på Öland. Jag skulle köra lite standup. Jag har gjort det tidigare, kört standup sådär utan nån publik. För mig som komiker så blir det så otroligt tydligt hur viktig publiken är. Även om standup kan kännas som envägskommunikation då en bara står och pratar så är det alltid ett samspel mellan komikern och dom som lyssnar.

Att stå där helt själv känns bara fånigt. Lite som om man skulle stå i vardagsrummet och dra skämt för sig själv. Men det blev lite trevligt snack om humor med Alexandra Pascalidou och Elina du Rietz.

Jag träffade även på vår nya förbundskapten och det visade sig att vi hade en lite gemensam nämnare. För ett tag sen var jag med och filade på ett tal och jag visste att han var på den festen när det hölls. Han kom ihåg talet tydligt och tyckte att det var kalas! Kul!

Det här gjorde vi förra året också. Vi var på Finnhamn och körde “Sommarskrattet”. Av alla scener jag har uppträtt på så är nog den här den mest idylliska av alla. Lokalen är en gammal slip. Dvs en lada där man tidigare drog upp båtar.

Christopher Linnell, Måns Möller och jag stod för skämtandet. Kul blev det. Så här såg scenen ut. Det är alltså inte en fondvägg bakom Måns utan Stockholms skärgård. Rätt magiskt. Tack till alla som kom!

Kan inte låta bli att visa hur en soluppgång kan te sig ute på Finnhamn en varm sommarnatt…

Ah! Italien! Jag har ett alldeles speciellt förhållande till Italien. Först och främst älskar jag kulturen, klimatet och maten såklart. Men så är ju min exfru från Italien. Det innebär att jag har tillbringat rätt mycket tid i landet. Men framförallt är ju min magiska dotter till hälften italienska. Det är det bästa bästa Italien nånsin har producerat! Kul att jag var med på ett hörn där…

Så när min vän och humorkollega Mårten Andersson frågade mig om jag hade lust att hänga med en vecka till Gardasjön så tackade jag givetivs ja. Vi hyrde en lägenhet via Italia Living. Jag brukar inte göra så mycket reklam på min blogg, men är jag riktigt riktigt nöjd med nåt så gör jag det så himla gärna.

När vi först kom ner till lägenheterna som vi hade hyrt så möttes vi av Emma och Elin från Italia Living. Det är väl det här som skiljer sig från att resa genom ett vanligt resebolag eller att man bokar nåt över nätet. Som du hör på namnen så är Emma och Elin från Sverige. Dom bor i området och känner till allt man behöver veta. Dom rekommenderar inte bara vilken restaurang du ska äta på, utan även vilka rätter som är bäst på menyn. Det här var toppen för oss som bara kunde lyda deras råd och glida omkring hela veckan som om vi visste vad vi gjorde.

Såhär såg stället ut där vi bodde. Supernice med egen pool trots att det var väldigt nära till Gardasjön. Vi tog nån dag där vi bara låg vid poolen och slappade och läste bok.

Är man sugen på att hyra en båt så går det bra. Har man tur som jag, så får man dricka champagne i vattnet med trevligt sällskap.

Gardajsöns vatten svalkar. Och man bör inte ligga i för länge om det alkoholhaltiga börjar verka…

Efter dopp i havet så åt vi galet med god mat! Trots att jag vid det här tillfället var proppmätt så blev jag såhär glad över att ha fått in min tiramisú!

Jag gick upp tre kilo den här veckan. Det är väl egentligen det enda som talar emot tjejerna på Italia Living, att dom gör dig lite tjockare. Men det är glömt nu, allt det positiva uppväger min begynnande fetma.

En snackis i veckan har ju varit frisläppandet av Mats Alm. Först och främst ska jag väl säga att det verkar ju vara helt i sin ordning. Tingsrätten har inte funnit tillräckligt med bevis för att fälla Mats Alm. Och finns det inga bevis så ska man heller inte bli fälld givetvis.

Men det här fallet är ju verkligen speciellt. Dels för att Mats Alm själv gick ut i TV och bad om tips kring försvinnandet av sin blivande fru. Sen hur han vaknade upp i skogen bredvid henne och historien om att folk ur den kinesiska maffian kidnappat honom. När han hävdar att han varit kidnappad så finns det bilder på honom tagna i Stockholm. Han säger sig ha blivit tvångsfotograferad mm. Ja, det är inte förbjudet att ljuga. Det är inte ens förbjudet att ljuga riktigt dåligt. Men sällan har väl någon blivit “dömd” så hårt av allmänheten som Mats Alm.

Det kanske var så att det kom förbi några kineser som bara gav honom räkor att äta? Jag har ingen aning, det är bara mr Alm själv som vet. Personligen tror jag att han är skyldig till mordet. Även om han inte får sitta i fängelse så kommer nog hans egna lögner att hålla honom fängslade. Dels rent fysiskt då jag tror att han inte gärna springer runt bland folk just nu. Men det skapar nog även en del huvudbry. En varm dag i hängmattan för honom är inte densamma som för oss. Kan inte vara lätt att bära på en sån hemlighet.

Om han nu är mördaren vilket jag tror så skulle folkets inställning till honom ha blivit en helt annan om han hade erkänt. En vidrig handling givetvis. Men att erkänna och stå för sina handlingar, och framförallt, att visa ånger för det man gjort, det skulle höja honom iaf nåt pinnhåll. Att mörda, ljuga, smita undan och kanske till och med få ut pengar (ev både från försäkringsbolag och staten) från offrets testamente är riktigt ondsint. Och det är ju det vi alla (nästan alla iaf) tror att han har gjort. Jag misstänker att Mats Alm kommer att få onda ögat från väldigt många människor.

Många har blivit arga och upprörda över att han inte har blivit dömd. Det kan man ha en viss förståelse för. Men hellre att en mördare går fri än att oskyldiga sitter i fängelse. Så därför är det rätt bra trots allt, att lagen inte har några känslor.

Det här inlägget har även publicerats på Magdalena Graafs blogg

43 år. Det är min ålder.

Jag känner mig inte det minsta gammal. Jag kanske är naiv men så är det. Jag ser mina gråa hår, men jag känner mig inte gammal alls. Snart kanske, men inte idag. Men många har synpunkter på vad jag som 43-åring håller på med. Jag tänkte vi kunde reda ut lite vad som är ok eller inte för en 43-åring.

Först och främst har jag drömmar. När jag var 39 så sa jag upp mig från jobbet som polis. Mitt ex tyckte att jag var patetisk som trodde att jag skulle kunna lyckas i en helt ny bransch. ”Vad tror du, att du ska bli artist eller”?  ”Krisar du”?

Jag försöker hålla mig i trim (någorlunda iaf).  För att göra det så tränar jag. Jag går till gymet och jag springer i skogen. ”Lägg av, försöker du hålla gubbmagen borta eller? 40-årskris va”? Men jag har ju alltid tränat. Det var ju helt ok att jag tränade tidigare, skulle det vara fel nu?

Som singel så dejtar jag . Här är det känsligt med ålder, ojojoj! Om jag dejtar någon så är ofta den första frågan ”Hur gammal är hon då”? Varför är det det första folk vill veta? Varför inte: ”Var träffades ni? Hur är hon”? Hon är 26 ”Oj, du har verkligen en medelålderskris”!

Jag har inbillat mig att jag inte har haft en kris i hela mitt liv. Plötsligt säger folk att jag både har 40-årskris och medelålderskris. Kan det stämma? Varför tror folk att jag har en kris när dom borde se att jag mår riktigt bra?

Jag vill att fler människor ska säga ”go for it”! Vill du byta jobb? ”Go for it”! Vill du testa att göra det där du alltid drömt om?  ”Go for it”!

Jag satt i en diskussion med några vänner för ett litet tag sen som kom att handla om tatueringar. En av oss hade länge funderat på att göra en tatuering. Efter en stund säger en i sällskapet: ”Seriöst, men jag tycker att det är patetiskt när man tatuerar sig i din ålder”! (han är 38).  Tyck vad du vill om tatueringar, men har det med åldern att göra? Dom tatueringar som gjordes i Thailand när man var 19 sitter ofta kvar när man är 38 väl?

Jag har en mycket god vän som är 45 (obs tjej) som är nyskild och som nu ligger med sin 25-åriga personliga tränare. Jag vet inte hur många gånger jag var tvungen att säga ”go for it” innan she went for it. Jag hörde under lång tid på hennes snack att han var tänd på henne och tvärtom. Det enda som hindrade henne var omgivningen och alla människor som höll henne tillbaka.

Vi har så oerhört mycket åsikter om vad som är ok eller inte i vissa åldrar. Låt gubbarna få köpa sportbilar och Harley Davidssons! Vem i hela världen kan det störa om en 60-åring har hästsvans och äntligen får köra sin drömbåge? Släpp det! Go for it!

Så länge vi inte skadar någon annan så ska vi göra det vi vill och det vi mår bra av, och gärna peppa andra att göra det också.  Bara gör det.

Eller finns det verkligen saker man inte får göra i vissa åldrar? Finns det skillnader mellan tjejer och killar för vad som är ok ?

Sommaren ska givetvis inte innehålla några problem alls. Men som vi alla vet så finns det ju alltid nåt som ska grumla till det för oss. Ja, vad är då sommarens största problem? Är det när vi ska planera var vi ska semestra? Vilka som ska bjudas in till midsommar, eller vilka som ska ta med sillen eller nubben?

Nej, jag pratar givetvis om valet av solglasögon! När sommaren börjar närma sig och när jag för första gången är tvungen att kisa pga av solens strålar så uppkommer givetvis genast problemet. Första tänker jag, var är nu mina solglasögon från förra sommaren? Hade jag ett par riktigt fina så kan jag bara glömma att hitta dom. Jag hittar bara dom där sunkiga som jag egentligen inte ville bära men som har hängt med rätt länge. Dom dyra varianterna hänger aldrig med “rätt länge”. Jag brukar ha ett par i bilen. Dom är alltid lite sneda och vinda fullt med grus överallt.

Jag har haft lite olika strategier när det kommer till solglasögon, eller “shades” som en del lite coolare personer uttrycker det. En variant är att gå på billighetsprincipen. Man köper upp sig på en bunt när man är i Thailand. Tio kronor styck. Dom kan gå sönder vilken sekund som helst eller så ramlar ena glaset ut precis när man minst anar det. Men du blir inte jätteledsen när dom försvinner. Så ett plus är att dom är billiga. Minus är att dom är kassa och att man oftast ser att det cheap stuff.

En annan strategi jag haft är att jag har köpt ett par riktigt svindyra brillor med tanken, “dom här tappar jag aldrig bort eftersom dom är så värdefulla”! Yeah right! För två somrar sen köpte jag ett par YSL. Yves Saint Laurent, det är franska och betyder “svindyrt”. När jag köpte dom solglasögonen så fick jag med en mindre handväska där jag skulle lägga det värdefulla gods jag hade inhandlat. Den där väskan ställde bara till problem. Var lägger man en sån? Väskan försvann och det gjorde glasögonen och mina pengar också.

Vad är bästa knepet? Är det ett sånt pensionärssnöre kanske?

I år har jag gått på en mellanvariant. Inte billigt inte svindyrt, ingen väska. Så här ser dom ut. Ska bli spännande att se hur länge dom hänger med den här sommaren…